Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut
Telefon: 0480-41 80 40
Vardagar 9 - 15

Nyheter 2013

Snart dags för tredje träffen, den 18 dec 2013

Tredje träffen i kursen för förbättringsarbete inom palliativ vård närmar sig. Läs inbjudan för mer info.

Jul och nyår, den 18 dec 2013

Under perioden 21 december – 6 januari stänger vi ned telefonverksamheten. Vi svarar fortfarande på mejl under hela tiden. God helg!

Verksamhetsenkät ersätter enhetsenkäten, den 21 okt 2013

Här hittar du formuläret för verksamhetsansvarig. Fylls i av MASar och verksamhetsansansvariga.

Visa verksamhetsenkät i pdf

Ny hemsida, den 18 okt 2013

Vi har fått nytt utseende på vår hemsida.

Har du tankar runt väntat oväntat dödsfall?, den 17 okt 2013

Det är inte alltid tydligt när ett väntat dödsfall är väntat. Självklart finns det situationer där det går väldigt fort i slutet men ofta skulle vi kunna göra mer som gagnar personen om vi låg ett steg före. Vi kan ibland behöva fråga oss själva ”Skulle jag bli förvånad om den här personen inte lever om 3 månader?”

Läs dokument

Seniormässa, den 15 oktober 2013

15-17 oktober finns vi på seniormässan i Älvsjö. Läs mer…

Kvalreg 2013, den 24 sep 2013

9-10 oktober finns vi som utställare på Kvalitetsregisterdagarna i Stockholm på Quality Hotel Friends Arena.

Mötesplats Äldreomsorg 2013, den 24 sep 2013

9-10 oktober träffar du oss på Mötesplats Äldreomsorg på Svenska mässan i Göteborg.

Mobilappar, den 19 sep 2013

Nu finns appar för Abbey Pain Scale och ROAG. För att ladda ner apparna, sök på roag respektive abbey pain scale på App Store respektive Play Store.

SR rapporterar, den 19 sep 2013

Svergies radio rapporterar idag om problemen med trycksår hos svenska patienter i sjukvården. För första gången offentliggör nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, vilka sjukhus som ligger bäst och sämst till.Läs mer…I vårat register finns statistik över hur det ser ut för de palliativa patienterna. Trots att medianvårdtiden för de som dör på sjukhus är kort – endast 6 dagar – så hinner status för trycksår ändras. 0,3 % hinner få en förbättring medan 7,8 % försämras dvs det tillkommer nya trycksår alternativt befintliga trycksår vid inskrivningen ökar minst ett steg i Nortongraderingen. Gå till vår utdataportal.

Länken i kedjan, den 18 sep 2013

Socialstyrelsen har tillsammans med internationellt erkänd expertis gått igenom vilka åtgärder och behandlingar som är av värde den sista tiden i en människas liv. På grundval av detta har de skapat ett aktuellt kunskapsstöd som kan sägas vara uppdraget till våra landsting och kommuner om vilken vård vi ska ha i livets slut. För ett år sedan blev det nationella vårdprogrammet för vården i livets slut oavsett sjukdom klart. Det beskriver hur det praktiska arbetet med allt från smärtanalys till hur vi kan stötta alla funderingar om vad som händer sedan som många människor får i livets slut. Palliativregistret mäter hur vården blev i praktiken.

Uppdraget att arbeta med detta så intensivt just nu kommer ifrån socialdepartementet som också gett Sveriges kommuner och landsting i uppdrag att arbeta med Bättre liv för våra sjuka äldre.
Som Lars-Erik Holm mycket riktigt konstaterar så lever vi idag inte upp till målen i hela vårdsverige för vården i livets slut. Tack vare hela satsningen enligt ovan så har vi kommit en bit på väg redan nu för att utjämna geografiska och vårdformsmässiga olikheter och inte minst börjat lyfta vårdresultaten. Flera tusen läkare har det senaste året erhållit utbildning i hur man samtalar med patient och närstående om att vården övergår till palliativ vård i livets slut respektive vilka ordinationer som skall finnas i förebyggande syfte för att undvika onödigt lidande. Sjuksköterskor och undersköterskor har fått både utbildning och nya hjälpmedel för att kunna bedöma smärta också hos dementa som inte längre kan uttrycka sig respektive behovet av munvård som exempel på viktig omvårdnad. Sjukvårdens ledare har fått möjlighet att ta del av de viktigaste resultaten direkt på en öppen hemsida inklusive de av socialstyrelsen föreslagna indikatorerna. I palliativregistrets årsrapport för 2012 kan du läsa om hur dessa insatser lett till att 1 000 människor under förra året fått en bättre vård den sista tiden i livet. Det återstår dock en hel del innan vi kan känna oss helt nöjda.

För att på bästa sätt fortsätta utvecklingen krävs att landsting och kommuner samarbetar och att våra myndigheter fortsätter att både fråga efter och stimulera utvecklingen men du som patient och närstående kan också hjälpa till genom att våga fråga efter hjälp eller information i alla möten med vården. Du kan också läsa mer om god palliativ vård på palliativ.se där bl a merparten av de aktuella dokumenten finns. Där finns också en nyligen framtagen närståendebroschyr att ladda ner på datorn eller att beställa som trycksak. Till sist finns det en där alla är välkomna att ställa frågor om precis vad som helst som rör den palliativa vården. Frågelådan besvaras av en sjuksköterska och en läkare med mycket stor erfarenhet av vård i livets slut.

Gå till Svenska Dagbladets artikel

Vad är palliativ vård?

Jag ...

  • och mina närstående är informerade om min situation
  • är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
  • är ordinerad läkemedel vid behov
  • får god omvårdnad utifrån mina behov
  • vårdas där jag vill dö
  • behöver inte dö ensam
  • vet att mina närstående får stöd

Livskvalitet i livets slut

När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Patienten, de närstående och vårdpersonalen kan gemensamt, utifrån patientens önskemål komma fram till vad som är viktigast för den enskilda patienten och dennes livskvalitet. De kan då gemensamt sätta upp ett mål.

Svenska palliativregistret…

...är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Vårdpersonal besvarar en enkät med cirka 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Sedan använder personalen resultatet för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. När förbättringar görs kan man använda resultat från Svenska palliativregistret för uppföljning.