Svenska palliativregistrets nya Portal börjar se dagens ljus

Nu börjar vi bli klara. Bakom en ny portal ligger ett digert arbete att kvalitetssäkra innehållet. Det stora jobbet har därför bestått i att skapa en ny databas där grunden utgörs av närmare 60 miljoner svar om 500 000 dödsfall som skall gås igenom varje gång du trycker på knappen till att skapa eller uppdatera en rapport.

Måndag den 14 maj finslipar vi de sista detaljerna. Därmed hoppas vi kunna öppna publikt den nya portalen på onsdag den 16 maj. Till en början når du den bara via hemsidan och du kan bara se den på verksamhetsnivå – inte på enhetsnivå. Vi börjar med en rapport och fyller på så fort vi hinner. Så småningom når vi en nivå som gör att den gamla portalen kan stängas och givetvis kommer du att se din enhet efter inloggning som du är van vid.

Länk till Nya portalen

Ändrade palliativa utdata från 1 jan 2018

Den 1 januari 2018 sker 3 viktiga förändringar med Svenska palliativregistrets utdatamöjligheter.

  • Dödsfallsenkäten modifieras. Därmed kan inte resultatet av vissa frågor jämföras före och efter modifieringen då de inte speglar riktigt samma sak. Därför kommer nuvarande Realtidsrapportverktyg inte att fyllas på med resultat för dödsfall som inträffar fr o m 2018 01 01. Senast 2018 12 31 stängs denna rapportform helt. Redan idag redovisas Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer på Vården i siffror vilket fortsätter framöver.
  • Kvalitetsportal.se som idag innehåller ett par palliativregisterbaserade rapporter stängs helt 2018 01 01. Ett analysverktyg som innehåller en del av informationen från kvalitetsportalen är redan nu tillgängligt via en personlig behörighet som administreras av SKL.
  • Under våren öppnas en ny palliativportal med data från 2018 01 01. De rapporter som är jämförbara bakåt i tiden (max 2011) kommer att ha tidsurval som sträcker sig bakåt. I denna nya rapport delas våra Verksamheter in i grupper som därmed kommer att gå att jämföra i samma diagram t ex olika sjukhusklinikområden.

Kalmar län bäst på smärtskattning

Socialstyrelsen har nu publicerat en målnivå för att bli smärtskattad också den sista veckan i livet. Bland de som vården identifierat som döende skall 100 % smärtskattas även då.

Nedanstående tabell visar under 2017 samtliga rapporterade av vården väntade dödsfall länsvis. Resultatet varierar länsvis mellan 29,1 % i Värmland och 63,4 % i Kalmar län. Samtliga län behöver alltså fortsätta att förbättra denna del av vården.

 

Län – alla vårdformer Andel rapporterade väntade dödsfall där minst en smärtskattning gjorts sista levnadsveckan 2017 Antal smärtskattade Antal väntade
Kalmar län 63,4 819 1292
Stockholms län 59,9 3988 6659
Västerbottens län 59,1 729 1233
Gotlands län 57,5 164 285
Östergötlands län 57,5 1260 2191
Örebro län 49,1 714 1454
Hallands län 48,6 666 1371
Skåne län 46,6 2445 5250
RIKET 46,2 19140 41442
Uppsala län 45,4 553 1218
Västmanlands län 45,0 545 1210
Jönköpings län 45,0 824 1832
Västernorrlands län 44,4 475 1070
Jämtlands län 44,3 308 696
Södermanlands län 38,9 492 1266
Blekinge län 38,7 309 798
Västra Götalands län 38,3 2782 7259
Kronobergs län 37,5 334 891
Dalarnas län 33,1 482 1456
Gävleborgs län 32,5 475 1463
Norrbottens län 32,1 370 1154
Värmlands län 29,1 406 1394

Socialstyrelsens rapport om målnivåer 2017

Här kan du läsa hela rapporten ifrån Socialstyrelsens arbete med målnivåer för palliativ vård i livets slutskede.

De verksamheter som har tecknat abonnemang får i kvartalsrapporterna sin aktuella resultat presenterade med angivna målnivåer.

Vi kommer att på hemsidan börja publicera för alla mer detaljerad information om hur man kan skapa rutiner för att ha lättare att leva upp till dessa målnivåer under hösten.

Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede

Vården av patienter som vårdas i livets slutskede måste bli bättre och mer jämlik. Som en del av förbättringsarbetet fastställer Socialstyrelsen nu nationella målnivåer.

Socialstyrelsens utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede visade att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där vården och omsorgen behöver lägga ytterligare kraft för att i ännu högre grad följa det nationella kunskapsstödet kompletterat med det nationella vårdprogrammet som ska utgöra en gemensam grund för en god och jämlik palliativ vård i livets slutskede.

Syftet med målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot samt att bidra till att patienter får en god vård som är jämlik i hela landet.

Nu har en expertgrupp på Socialstyrelsen, i samverkan med bland andra landsting, regioner och kommuner, medicinska experter och representanter för berörda organisationer tagit fram sex målnivåer för att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot i förbättringsarbetet. Målnivåerna anger hur stor andel av patientgruppen som bör få en viss behandling eller åtgärd.

Smärtskattning är en av målnivåerna. Många patienter plågas av smärta i livets slutskede, och det är viktigt att regelbundet analysera smärtläget för att optimera lindring. Men uppgifter från Svenska palliativregistret visar att bara 42 procent av de palliativa patienterna smärtskattades under sista levnadsveckan 2016. Målnivån som nu fastställs är att smärtskattning bör göras på alla patienter, 100 procent, under den sista levnadsveckan. Med utgångspunkt i 2016 års uppgifter skulle det konkret innebära att ytterligare 29 000 personer bör smärtskattas.

En annan av de sex målnivåer som fastställs gäller brytpunktssamtal, det vill säga individuellt anpassade läkarledda samtal om vårdens inriktning och mål. 2016 fick 58 procent av patienterna möjlighet till detta. Den nu satta målnivån anger att minst 98 procent ska få brytpunktssamtal.

FAKTA: Socialstyrelsens nationella målnivåer för palliativ vård i livets slutskede:

  • Munhälsobedömning under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Smärtskattning under sista levnadsveckan – 100 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av opioid mot smärta under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Utan förekomst av trycksår under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Brytpunktssamtal – minst 98 procent av patienterna

FAKTA: Det här är palliativ vård

  • Palliativ vård är ett begrepp som innehåller flera perspektiv. Det är en vårdform, ett förhållningssätt och ett kompetensområde som syftar till att möta behov hos den enskilda patienten och hos närstående när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut
  • Varje år avlider omkring 90 000 personer i Sverige. 70 000 -75 000 av dessa behöver palliativ vård i någon form.
  • Cancersjukdomar är fortfarande den största diagnosgruppen inom den palliativa vården. Andra stora grupper är patienter med hjärt- och lungsjukdomar, demens och stroke.