Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut
Telefon: 0480-41 80 40
Vardagar 9 - 15

Goda exempel

Hur har andra gjort

Nedan kan man läsa om hur verksamheter i landet har arbetat med förbättring.

SöS stickan

Vi har nu låtit trycka upp SöS stickan som är ett smärtskattningsinstrument framtaget på Södersjukhuset i Stockholm. Här kan du läsa mer om den Beteendeskalan Vård i Norden (4)

Förbättringsarbete avseende efterlevandesamtal på Hjärtvården/hjärtintensiven, Ryhov, Region Jönköpings län.(2016-04-15)

På Medicinsk vårdenhet E, som är en hjärtvårdsavdelning samt hjärtintensiv når vi nu upp i ca 81% på att erbjuda efterlevandesamtal.

På medicinklinken har vi en palliativ grupp, med sjuksköterskor och undersköterskor från de olika medicinavdelningarna som träffas regelbundet. På dessa träffar tar vi del av varandras erfarenheter, rutiner och arbetssätt. Vi strävar efter att förbättra vår egen enhet med stöd av palliativa registrets nationella mål.

Utifrån resultat från palliativregistret valde vi att arbeta med efterlevandesamtal som ett förbättringsarbete för några år sedan. Tidigare erbjöds inte efterlevandesamtal alls, så detta var helt nytt på hjärtvårdavdelningen. På lungmedicin var rutinen med efterlevandesamtal igång och tillsammans i palliativgruppen togs strukturen fram. Ansvaret att tala med anhöriga i samband med dödsfallet lades på sjuksköterskan och som stöd används ett vykort med information kring samtalet att dela ut till anhöriga. Samtalen bokas in 6-8 veckor framåt och en mall togs fram att ha som stöd vid samtalet. Samtalet dokumenterades sedan i patientens journal.

Modellen testades på Medicin B, och det vi egentligen gjorde var att använda oss av det som redan fungerade på annan enhet samtidigt som vi modifierade och skapade arbetssätt som fungerar hos oss.
Det är roligt att se att hela medicinkliniken kan visa goda resultat på erbjudande av efterlevandesamtal.
För att göra det så enkelt som möjligt har vi på hjärtvården en palliativ pärm med ”palliativa kit”. I en plastficka ligger dödfallsenkät, färdigskrivet vykort till anhörig och ovan nämnda checklistor.

När man har bokat in sitt efterlevandesamtal kan vår samordnare vara behjälplig med att påminna när det är dags. De har en almanacka där vi skriver vårt namn och efterlevandesamtal och på så vis hjälps vi åt att komma ihåg.
Det är jätteroligt att vi har kommit så här långt med detta, det är tack vare engagerade och duktiga medarbetare. Nu gäller det att fortsätta i samma anda och även förbättra andra områden.

Linda Magnusson, sjuksköterska Medicin E

Ta alla tillfällen till att fira i ert förbättringsarbete!

Förbättringsarbeten pågår på många ställen i Sverige. Här ser ni det glada gänget från Norrtälje sjukhus som arbetar med att införa strukturerad smärtskattning med validerat instrument på ALLA patienter på sjukhuset.

Arbetet har pågått ungefär ett halvår och trots att de som avlider är ett mindre antal av alla patienter och implementeringen just har påbörjats så kan en tendens till förbättring ses i palliativregistret, se diagrammet nedan. Av de som avlidit de sista månaderna har fler smärtskattats än tidigare. Alla tillfällen att fira och glädjas över det resultat som åstadkommits är viktiga, särskilt då det strävsamma arbetet sker mitt i en stressad vardag.

Diagrammet visar andelen som smärtskattats varje månad vid Norrtälje sjukhus.

Kungsör har högsta förändringsprocenten i landet – Så förbättrade de sina resultat i vården vid livets slut

För Kungsör har det stora arbetet varit att implementera ett medvetet och processinriktat arbetssätt över alla professionsgränser. Det har inneburit att de har betonat det teambaserade arbetssättet som viktigt.

Detta arbetssätt har haft en stor betydelse för den palliativa vårdens utveckling. Med införandet av munhälsobedömningsverktyget ROAG har munhälsan o munvården aktualiserats. Vårdpersonal har erhållit information om smärtskattnings-verktyget Abbey pain scale och användningen av detta har succesivt utvecklats och förbättrats.

Intresset för den palliativa vården har ökat i Kungsör. Ett ex är en undersköterska i Kungsör som på frivillig väg valt att studera palliativ vård. Tillsammans med en sjuksköterska planerar de att starta ett arbete i Kungsör med målet att lägga fram ett förslag till ett lokalt vårdprogram för palliativ vård i kommunen.
Läs mer om Kungsörs arbetssätt här!

Vad är palliativ vård?

Jag ...

  • och mina närstående är informerade om min situation
  • är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
  • är ordinerad läkemedel vid behov
  • får god omvårdnad utifrån mina behov
  • vårdas där jag vill dö
  • behöver inte dö ensam
  • vet att mina närstående får stöd

Livskvalitet i livets slut

När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Patienten, de närstående och vårdpersonalen kan gemensamt, utifrån patientens önskemål komma fram till vad som är viktigast för den enskilda patienten och dennes livskvalitet. De kan då gemensamt sätta upp ett mål.

Svenska palliativregistret…

...är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Vårdpersonal besvarar en enkät med cirka 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Sedan använder personalen resultatet för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. När förbättringar görs kan man använda resultat från Svenska palliativregistret för uppföljning.