Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut
Telefon: 0480-41 80 40
Vardagar 9 - 15

Målnivåer ska förbättra vården i livets slutskede

Vården av patienter som vårdas i livets slutskede måste bli bättre och mer jämlik. Som en del av förbättringsarbetet fastställer Socialstyrelsen nu nationella målnivåer.

Socialstyrelsens utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede visade att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där vården och omsorgen behöver lägga ytterligare kraft för att i ännu högre grad följa det nationella kunskapsstödet kompletterat med det nationella vårdprogrammet som ska utgöra en gemensam grund för en god och jämlik palliativ vård i livets slutskede.

Syftet med målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot samt att bidra till att patienter får en god vård som är jämlik i hela landet.

Nu har en expertgrupp på Socialstyrelsen, i samverkan med bland andra landsting, regioner och kommuner, medicinska experter och representanter för berörda organisationer tagit fram sex målnivåer för att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot i förbättringsarbetet. Målnivåerna anger hur stor andel av patientgruppen som bör få en viss behandling eller åtgärd.

Smärtskattning är en av målnivåerna. Många patienter plågas av smärta i livets slutskede, och det är viktigt att regelbundet analysera smärtläget för att optimera lindring. Men uppgifter från Svenska palliativregistret visar att bara 42 procent av de palliativa patienterna smärtskattades under sista levnadsveckan 2016. Målnivån som nu fastställs är att smärtskattning bör göras på alla patienter, 100 procent, under den sista levnadsveckan. Med utgångspunkt i 2016 års uppgifter skulle det konkret innebära att ytterligare 29 000 personer bör smärtskattas.

En annan av de sex målnivåer som fastställs gäller brytpunktssamtal, det vill säga individuellt anpassade läkarledda samtal om vårdens inriktning och mål. 2016 fick 58 procent av patienterna möjlighet till detta. Den nu satta målnivån anger att minst 98 procent ska få brytpunktssamtal.

FAKTA: Socialstyrelsens nationella målnivåer för palliativ vård i livets slutskede:

  • Munhälsobedömning under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Smärtskattning under sista levnadsveckan – 100 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av opioid mot smärta under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel under sista levnadsveckan – minst 98 procent av patienterna
  • Utan förekomst av trycksår under sista levnadsveckan – minst 90 procent av patienterna
  • Brytpunktssamtal – minst 98 procent av patienterna

FAKTA: Det här är palliativ vård

  • Palliativ vård är ett begrepp som innehåller flera perspektiv. Det är en vårdform, ett förhållningssätt och ett kompetensområde som syftar till att möta behov hos den enskilda patienten och hos närstående när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut
  • Varje år avlider omkring 90 000 personer i Sverige. 70 000 -75 000 av dessa behöver palliativ vård i någon form.
  • Cancersjukdomar är fortfarande den största diagnosgruppen inom den palliativa vården. Andra stora grupper är patienter med hjärt- och lungsjukdomar, demens och stroke.

Vad är palliativ vård?

Jag ...

  • och mina närstående är informerade om min situation
  • är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
  • är ordinerad läkemedel vid behov
  • får god omvårdnad utifrån mina behov
  • vårdas där jag vill dö
  • behöver inte dö ensam
  • vet att mina närstående får stöd

Livskvalitet i livets slut

När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Patienten, de närstående och vårdpersonalen kan gemensamt, utifrån patientens önskemål komma fram till vad som är viktigast för den enskilda patienten och dennes livskvalitet. De kan då gemensamt sätta upp ett mål.

Svenska palliativregistret…

...är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Vårdpersonal besvarar en enkät med cirka 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Sedan använder personalen resultatet för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. När förbättringar görs kan man använda resultat från Svenska palliativregistret för uppföljning.