Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut
Telefon: 0480-41 80 40
Vardagar 9 - 15

Posterpris i Chicago

Kristina Lindemann, överläkare i gynekologisk onkologi vid Radiumhospitalet i Oslo, presenterade måndag 180605 en forskningsstudie på det årliga onkologmötet i Chicago.
Lindemann har tillsammans med Lisa Martinsson och David Lindquist vid Umeå universitet undersökt vårdkvalitet i livets slutskede vid gynekologisk cancer med hjälp av data från Palliativregistret år 2013 till 2015.
I studien sågs att patienter som är äldre än 85 år löpte en högre risk att dö utanför specialiserade palliativa enheter jämfört med yngre och fick också mindre ofta information om att de passerat brytpunkten till vård i livets slutskede. Däremot fanns inga åldersskillnader i hur många som fick vid behovs-läkemedel ordinerat mot smärta eller ångest.
Studien tilldelades ett poster-pris på mötet.

Här återfinns abstrakt till studien för den som vill läsa mer:

http://ascopubs.org/doi/abs/10.1200/JCO.2018.36.15_suppl.10028

 

Vad är palliativ vård?

Jag ...

  • och mina närstående är informerade om min situation
  • är lindrad från smärta och andra besvärande symtom
  • är ordinerad läkemedel vid behov
  • får god omvårdnad utifrån mina behov
  • vårdas där jag vill dö
  • behöver inte dö ensam
  • vet att mina närstående får stöd

Livskvalitet i livets slut

När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Palliativ vård kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel, där manteln är en symbol för omsorgen om den döende människan. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Patienten, de närstående och vårdpersonalen kan gemensamt, utifrån patientens önskemål komma fram till vad som är viktigast för den enskilda patienten och dennes livskvalitet. De kan då gemensamt sätta upp ett mål.

Svenska palliativregistret…

...är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Vårdpersonal besvarar en enkät med cirka 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Sedan använder personalen resultatet för att se vilken kvalitet som vården håller och vad som behöver förbättras. När förbättringar görs kan man använda resultat från Svenska palliativregistret för uppföljning.